Svar!

Jag får ofta frågor om varför jag skär mej.
de är också många som tror att hela självskade grejjen är en trend som unga människor använder sig av för att få upp märksamhet.

det är verkligen sorligt att människor tror att de är så de ligger till.
så jag tänkte att jag ska försöka att förklara på ett någorlunda förståligt vis,
var ett självskade beteende ofta är.


Dom flesta som skär sig lider av någon form av ångest sjukdom (detta gäller dock inte alla).
den här ångesten som den drabbade känner fyller kroppen med så mycket kännslor och obehag.
man blir helt frustrerad och kroppen låser sig.
man kan inte göra något alls, ångesten biter sig fast så otroligt hårt.
den kännslan är den mest obehagliga kännslan du kan tänka dej.

för att försöka ge dej en bild av hur de känns så tänk dej ångesten en falskärmshoppare får när han hoppat och fallskärmen inte löser ut sig. den känslan av ångest lever jag med dag ut och dag in 24 timmar om dyngnet 7 dagar i veckan.
och ibland ,på den här kroniska ångesten får jag såkallade panikångest attacker.
vilket gör att ångesten jag redan har flerdubblas till den graden att min kropp slutar fungera som den ska.
man skakar i helakroppen ,kallsvettas och mår illa de känns verkligen som om ångesten äter upp hela kroppen.
ofta när jag drabbar av dom här panikångest attackerna stänger min kropp av på nått sätt för att skydda mej. jag lixom sugs ut ur min kropp och dras in i ett mörker.
lixom många barn som uttsats för sexuellt utnytande har beskrivit ,
hur dom inte befinner sig i kroppen under övergreppen, utan som om dom flyger ut ur kroppen och ser sig själva ovan ifrån,
händer detta även mej under mina panikångest attacker.
det är ett sätt för hjärnan att skydda mej från panikångesten .

detta är en extremt obehaglig kännsla och varje gång de händer drar de här svarta mörkret i mej. och om jag släpper taget kommer jag aldrig kunna återvända till min kropp.
det ända som kan få mej tillbaka i min kroppsliga säkerhet är att skära mig själv.

smärtan är verklig, smärtan visar att jag finns . den visar vart jag är.
såren är skador i de yttre, skador jag kan ta hand om, skador man förstår sig på.
det är ett sätt att kunna fokusera på den yttre smärtan istället för dom innre oförståliga kännslorna som så ofta styr mitt liv. de är bara då jag skär mig som jag har lite kontroll.

eftersom kroppen frigör ämnen som påverkar hjärnan på ett posetivt sätt när men skär sig blir självskadebeteendet beroendeframkallande.
och man blir beroende så fort . inte bara för att hjärnans belöningscentrum stimuleras utan åxo eftersom det hjälper bättre än dom flesta ångest medeciner.
man skär sig och ångesten skingrar direkt. man slipper massa hemska biverkningar.
de ända negativa är att man får ärr.
men i den situationen är ärr de minsta problemet man har, och är knappast nått man tänker på i den stunden.