Jag har fått höra att "jag inte borde må dåligt" eftersom jag har pojkvän.
Jag måste bara få säga detta att jag lider av en psykisksjukdom och de e därför jag mår dåligt. En sådan sjukdom försvinner inte av kärlek. därimot kan den kännas lättare att genom lida när man har en underbar människa vid sin sida.
Jag kämpar för att få ett "normalt" liv. de vill säga att kunna göra vardagliga saker som att tex gå gu med soporna själv.
De är jobbigt och just nu fokuseras min behandling på att sänka min ångest så mycket som möjligt.
Jag försöker få in lite rutier i mitt liv, men de funkar inte så bra. Jag styrs för mycket av min ångest.
Jag ska på ett läkar samtal nästa vecka och ska förhoppningsvis kanske få nårra sömn-tabletter så att jag kan få rutin i sömnen.
Jag står oxå på kö inför DBT till hösten. Jag hoppas att jag kommer va redo för de tills dess. De känns som ett stort steg. de kommer innebära att jag måste åka buss upp till ryhov 2 gånger i veckan varav en av dom gångerna är gruppterapi.
jag är jätte rädd inför grupp terapin. jag har en väldigt stor fobi mot grupper med människor. har redan ångest över detta å de e inte änns säkert att jag kommer in..
Men med min kära pojke vid min sida kommer jag ta mej igenom allt och bli frisk
fredag 12 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej.
SvaraRaderaHar själv gått DBT terapi och jag kan ärligt säga att gruppsamtalen inte alls är så farliga som man tror innan man åker dit.
Jag trodde det skulle vara riktigt jobbigt och påfrestande men när jag väl kom dit så var det personer som satt i samma båt som mig, som mådde lika dåligt, hade ungefär samma tankebana som mig .osv. Så oroa dig inte för mycket, det kommer säkert bli jätte bra och var inte rädd för att prata i gruppen.
Det är väldigt uppskattande när folk tar för sig och pratar om hur dom har det.